De är svåra att översätta exakt, men betyder på ett ungefär 'assisterande instruktör', 'instruktör' och 'avancerad instruktör'. Naturligtvis kan en fukushidoin instruera själv, inte blott som en assistent - det är endast ett japanskt perspektiv som termen speglar. I Japan är det ovanligt med instruktörer som är under 4 dan. Shihantiteln är den som är svårast att översätta - de ingående skrivtecknen pekar på expertis och på att vara ett föredöme.

Man ska vara minst 2 dan för att kunna utnämnas till fukushidoin, 4 dan för shidoin och 6 dan för shihan. I de två första fallen sköts utnämningen av den svenska graderingskommittén, men shihan kan endast utnämnas av Hombu dojo.

Den första gången som västerländska aikidoutövare officiellt utnämndes till shihan var vid kagami biraki 2002, då följande sju personer utnämndes: Frank Doran (USA), Robert Nadeau (USA), William Witt (USA), Christian Tissier (Frankrike), Paul Lee (Taiwan), Kenneth Cottier (England) och Jan Hermansson (Sverige).

Titlarnas praktiska betydelse kan variera mellan olika länder, eftersom det är de lokala aikidoorganisationerna som avgör vad för rättigheter och skyldigheter de vill koppla till titlarna. Traditionellt har den som blivit shihan haft rätt att dangradera, men det är numera hårdare reglerat av Hombu dojo, så det är inte alls givet - framför allt inte utanför den organisation en shihan hör hemma i.

I svensk aikido har en fukushidoin rätt att utfärda samtliga kyugrader - på de klubbar som medger det. För att kunna komma i fråga som examinator i en dangradering måste man vara shidoin, likaså för att kunna utses till ledamot i graderingskommittén.

I Sverige finns idag (2005) 107 fukushidoin, 35 shidoin och en shihan (Jan Hermansson).