Vad som kan förekomma är att klubbar skickar in sina egna kyugraderingskrav, varvid kommitténs ledamöter granskar dessa och stämmer av med varandra - i regel genom epost. Bara om något är komplicerat eller kontroversiellt blir det behandlat på ett kommittémöte. Hittills har inget kyugraderingssystem i Sverige underkänts av kommittén.

Kommittén övervakar också att kyudiplom produceras, och att de används av klubbarna när deras medlemmar kyugraderas.

Dangraderingar är inte längre någon direkt uppgift för kommittén eftersom det numera är enskilda klubbar som arrangerar dangraderingar. Vid varje kommittémöte sker ändå en genomgång av dels gjorda dangraderingar dels tid och plats för kommande graderingstillfällen.

Den huvudansvariga för graderingen - alltså i praktiken ofta en klubbledare - ombesörjer att det praktiska fungerar på graderingen, att blanketter samlas in och avgifter erläggs. Blanketterna för godkända grader skickas sedan till den kommittéledamot som ombesörjer rapport till Hombu dojo och till den ledamot som sköter det svenska dangraderingsregistret. Rapport om graderingens resultat epostas också till kommitténs samtliga ledamöter för kännedom.

När diplomen kommer till förbundets kansli är det en av kommitténs ledamöter som går igenom dem och ser till att de skickas vidare - antingen till den som varit huvudansvarig för graderingen, eller till klubbledare vilkas medlemmar graderats.

Vid okomplicerade ansökningar kan den ansvarige inom kommittén själv fatta beslut om godkännande, och meddelar då detta antingen per epost eller vid nästkommande möte.

Ärenden som av en eller annan anledning är komplicerade eller tveksamma, behandlas normalt på nästföljande möte. De kan också behandlas via epost inom kommittén. Eventuella avslag sker dock i regel endast efter mötesbeslut.

När någon utnämnts till fukushidoin eller shidoin skickar kommitténs sammankallande ett intyg på detta till personen i fråga, tillsammans med en kopia på reglerna för Aikikai i Sverige, eftersom fukushidoin och shidoin förväntas vara kunniga om dessa.

Om en ansökan anses komplicerad eller tveksam, uppdrar kommittén åt någon av sina ledamöter att utreda ärendet ytterligare och redovisa antingen per epost eller till nästa möte. Om kommittén beslutar om avslag uppdras åt någon medlem att meddela den sökande.

Bland de japanska reglerna för shihan finns villkoret att personen i fråga ska ha varit 6 dan i minst 6 år. Det förutsätts också att personen även på andra sätt är mycket väl meriterad. I de svenska reglerna finns ytterligare några villkor som måste uppfyllas för att kommittén ska kunna rekommendera någon till shihan.

Kommittén håller uppsikt över när dessa krav kan vara uppfyllda av andra svenska aikidoinstruktörer, och är förberedd på att då gentemot Hombu dojo verka för att de utnämns till shihan.

Det är absolut inte så att en person med 6 dan efter 6 år automatiskt är meriterad för titeln shihan. Den är av särskild vikt och hanteras mycket restriktivt av Hombu dojo

När det är dags för en eventuell rekommendation till shihan, kommer frågan absolut att diskuteras ingående i kommittén. Försåvitt kommittén beslutar att göra en rekommendation, behöver ärendet också behandlas av aikidoförbundets styrelse, eftersom Hombu dojo kräver att förbundet officiellt gör en ansökan om saken.

Översyn av dem sker ändå löpande, och revidering av dem kan ske - oftast då i samband antingen med att en oklarhet eller inkonsekvens har upptäckts, eller med att hela regelverket för Aikikai i Sverige ses över. Relativit små revideringar har skett 1997, 2003 och 2005. En större revidering gjordes 2006.

När en förändring av reglerna sker behandlas den först omsorgsfullt av kommittén, och beslut fattas på ett möte. Därefter vidarebefordras de nya reglerna till aikidoförbundets styrelse för ett formellt beslut.

Det förekommer också riktlinjer och tillämpningar av reglerna, som löpande diskuteras och beslutas av kommittén vid protokollförda möten. I praktiken kan också rutiner växa fram som det inte formellt har beslutats om, men som ändå blivit praxis i kommitténs arbete. Sådan praxis kan dock aldrig tillåtas strida mot de gällande reglerna.

Eftersom det är fråga om rekommendationsgrader kan aikidoutövare inte själva ansöka om dem. I stället bevakar kommittén löpande vilka som kan komma i fråga.

Under hösten varje år gör kommittén en lista på vilka personer som är tänkbara och diskuterar den via epost och på sina möten. I god tid före årsslutet fattar kommittén beslut om vilka som ska rekommenderas - antingen per epost eller på möte. I detta beslut eftersträvar kommittén en bred enighet.

En av kommitténs ledamöter får i uppdrag att tillskriva Hombu dojo om rekommendationerna, som också ska innehålla en redogörelse av kandidaternas meriter. Kommittén kan få preliminära underhandsbesked om dessa rekommendationer, men avvaktar alltid kagamibiraki för att vara säker på utgången, innan resultaten blir offentliga.

Av hänsyn till de berörda personerna offentliggör kommittén aldrig eventuella avslag på rekommendationer, ej heller vilka personer kommittén har resonerat om inför sitt eget beslut om rekommendation.

Kommittén brukar få sina rekommendationer godkända av Hombu dojo - undantagen är enstaka och har formella förklaringar. Detta beror på Hombu dojos förtroende för kommitténs ansvarskännande och kompetens. Därför är kommittén mycket angelägen om att ta detta arbete på stort allvar, och begrundar noga sina beslut om rekommendation.

En av kommitténs ledamöter sköter registret, som ligger på data, och skickar regelbundet ut kopior på det till övriga ledamöter, såväl för deras information som av säkerhetsskäl.

Kommittén skulle kunna lägga ut hela registret på internet, men gällande svensk personskyddslagstiftning förhindrar det. I stället skickas hela registret då och då på papper ut till aikidoklubbarna, så att de kan kontrollera uppgifterna och rapportera eventuella fel eller brister. I praktiken sköts registret så att samtidigt som nya dangraderingar rapporteras till Hombu dojo, postas kopior på blanketterna till den kommittéledamot som sköter registret. Det datum som registreras för dangraden i fråga är examinationsdatum, ej Hombu dojos registreringsdatum, vilket också i Hombu dojos ögon är det riktiga. Danregistret har idag (2009) över 900 namn. Den tidigaste registrerade graden är från 1966 (Bror Söderman). Högsta grad är 7 dan (T. Tomita, J. Hermannson, U. Evenås), därefter 16 personer med 6 dan och 28 personer med 5 dan.

Hombu dojo arbetar traditionellt helst och mest förtroendefullt med personer de har lärt känna och haft kontakt med under lång tid. Därför ser kommittén det som angeläget att hålla dessa kontakter och att sålunda försäkra Hombu dojo om kontinuiteten inom kommittén och dess arbete.

Också Doshu, som är ordförande i Stiftelsen Aikikai och chef på Hombu dojo, har kommittén sedan länge god kontakt med - och betraktar detta som ytterst värdefullt. På otaliga vis genom åren har den goda kontakten med Hombu dojo bekräftats därifrån, genom vänliga tillmötesgåenden och en tydlig uppskattning av svensk aikido och dess arbetssätt. Också med många shihan i Japan och andra delar av världen håller kommittén god kontakt, vilket har bidragit till att Sverige kunnat bjuda in så många av dem till träningsläger här och att svenskar får ett mycket gott bemötande av dem vid träningsläger utanför Sverige. Flera shihan har genom åren gjort mycket för svensk aikido - däribland exempelvis Tamura sensei, Kobayashi sensei, Igarashi sensei, Saito sensei, Sugano sensei, Nishio sensei, Endo sensei och Tissier, för att nämna några. IAF, Internationella Aikidofederationen, är också en kontakt som odlas av såväl kommittén som Svenska Aikidoförbundets styrelse. För kommittén är IAF blott indirekt av betydelse, men organisationens täta samarbete med Hombu dojo gör att det ändå är till nytta att kommittén behåller goda kontakter med federationen. Det är också tänkbart att IAF i framtiden kan komma att spela en större roll i fråga om dangraderingar. I dagsläget har exempelvis IAF föreskrifter för hur personer kan dangraderas utomlands, i förbund andra än de själva tillhör. Kommittén anser även att det är lärorikt och befrämjande för dess verksamhet att hålla sig informerad om hur liknande uppgifter sköts i andra länder, av andra förbund. Därför har kommittén också många kontakter med motsvarande organ i andra länder, samt tongivande instruktörer och ledare där. Speciellt tätt utbyte har det genom åren exempelvis varit med Finland, Norge och Frankrike.